Om uppror mot överhet, röd som blå, förtryck och lydnadskrav, och hur en jämlik och solidarisk gemenskap kan byggas. Debut 1998 med Den Röde Patriarken, en kritisk granskning av arbetarrörelsens auktoritära tradition. Därefter Don Emelios badkar
(2000) som tar sin utgångspunkt i författarens uppväxt i en portvaktsfamilj
på överklassens Östermalm i Stockholm och landar i en reflektion om hur klassamhället återskapas i arbetarrörelsen. Och med Borgen (2002), en roman
om makt och åsiktsfrihet i den fackliga högborgen, avslutas en trilogi om och
uppgörelse med arbetarrörelsen.
På gång; en självbiografisk essä om Hagalund, arbetarstaden som revs.
De halva husens stad – en berättelse om Hagalund är annorlunda de tidigare och markerar en utveckling i Olle Sahlströms författarskap.ÊDen handlar inte om arbetarrörelsen utan är en personlig berätelse om ett Sverige i förändring, om hur en arbetarförstad revs i slutet av sextiotalet och istället fick ge plats åt miljonprogrammets Blåkulla.
|
|
”oavsett vad man tycker om Sahlström är han otroligt intressant, det finns bara en kommentar, läs honom, läs hela trilogin, du kommer knappast att ångra dig”.
Andreas Olsson, Folket i Bild/kulturfront om En trilogi om arbetarklassen
”…i en fascinerande närmast deckarliknande historia ställs läsaren inför dilemman som arbetarrörelsen står inför idag”.
Dag Larsson, Tiden om Borgen
”Sahlström väjer inte för egna osympatiska sidor, sitt förakt för svaghet, framförallt för svaga sidor hos sig själv”.
Mats Lindeberg, Hallandsposten om Don Emelios badkar
”Det är en modig, överraskande och oerhört viktig bok”.
David Björklund, Västgötabladet om Den röde patriarken
|
